Bertil Rebell

Tja, alltså. De bilder jag lägger upp nu är ocropade, oredigerade och framförallt... oprofessionella. Heh. Bertil Rebell (ja, det är min rebells namn, och hans gudfar får en del credit för det namnet) har skött sig finemang, men själv är man lite bakom flötet när det gäller high tech-kameror som min BR. Fick ju skönheten igår, och har inte hunnit lära mig än hur man gör. Klickar lite på alla knappar. Typ. Mest på auto. Än så länge. För allt det andra tar lite tid att lära sig. Men i alla fall, här kommer några av mina första testbilder.

Igår kväll skulle vi på fest. Men grabbsen var sega så det blev inget. Istället skapade vår kreativa lilla Haleyfamilj två stycken filmer. Oooh så roligt! En fransk och en skräckis. Sen bombarderade vi hallen med massa madrasser igen, och hade en mysig "sleep over" tillsammans. Kikade på en bit av Alice in wonderland.

Linnea fick spela död i skräckisen. Vad tycks om vårat ketchupblod? Detta är filmer på hög nivå vi snackar om. Typ. Hehe. Trots att vi filmade med super-BR så blev kvaliteten inte så mycket att hänga i granen, för jag har ännu inte lärt mig hur man gör. Men det kommer. 

Tina i vårat älskade DAC.

Hanna redigerar våra nya filmer. Trivs som fisken i vattnet med Final Cut i DAC. När vi skulle gå gick Hanna runt och sa "Good work" till många av datorerna. Ian såg lite fundersam ut, och Tina förklarade vad hon höll på med.

"She's saying goodbye to DAC." - Tina

"Oh, haha, it's been a love/hate relationship, right?" - Ian

Ikväll var vi på Showcase. SBCC:s variant av Oscarsgalan. Ungefär. Det var skoj. Hanna och Sandra posar utanför. Efteråt blev det dock deppdeppilideppdepp av mig. Fyyy vad sorgligt det känns. Har sagt farväl till DAC och förmodligen sett många människor för sista gången. Buhuu.

Där inne gömmer sig DAC.

När vi kom hem ikväll drog jag och Hanna iväg för att hinna en liten stund av Open Mic. Linnea var där ensam, men njöt som attan. Ja alltså, hon var ju inte ensam. Det var massor med folk där. Mys. Sorg. Snart slut. Efteråt gick vi för att hämta Linneas cykel, och då får vi syn på supersöta Brennan som brukade spela på Open Mic ofta förut. Linnea fotograferade och sen vågade vi oss fram och prata lite med honom. Han är sååå gullig.

May Gray brukar de säga här, men det verkar inte stämma så bra. Det var grått för ett par dagar sen, men nu har en ohygglig värmebölja infunnit sig. Jag solade i sisådär tio minuter idag, längre än så stod jag inte ut. Det är såpass varmt att jag gick ute med bara linne och shorts fortfarande vid 21.30 ikväll. Skönt. Men nu känner jag att jag bara babblar på. Jag har egentligen ganska mycket att säga, men istället säger jag... bara massa babbel. Jag är mycket, mycket trött. Det har varit en fin dag. Men sorglig också. Imorgon kommer en fotograf hit och plåtar oss för IBS redan vid 07.30 på morgonen. Oboy. Dags att skölja av värmeböljans svett och krypa till kojs.

PS. Jag älskar min BR.