Och så var de bara fyra

Det känns lite konstigt här i Haley House. Igår åkte Carro hem till Sverige, så nu är vi bara fyra. Eller ja, vi är ju fem förstås, för Rachel bor ju fortfarande här, men henne ser man knappt skymten av. Så i princip är vi bara fyra. Det är lite tystare. Lite mindre skratt. Lite mer tomt. Men hoppas Carro mår bra över sitt beslut i alla fall.

I onsdags var jag, Hanna och Linnea på Sherlock Holmes. Se den inte. Om ni inte gillar väldigt amerikanskt macho-aktiga filmer. Vi satt och tänkte på annat, höll på att somna, pillade naglarna... Ungefär så bra var den. Igår blev det bio igen with the roomies, men en mycket bättre film. The Lovely Bones. Den var lite småjobbig bitvis, men väldigt fin. Sorglig. Och lite rolig. Och lite läskig. Lite av varje liksom. Ikväll blir det ännu mera bio! Tänk, då har vi varit på bio fyra gånger på en och en halv vecka; fler gånger än på hela förra terminen. Vi lär ju skärpa oss, vi är ju faktiskt film majors. Ikväll blir det The Imaginarium of Doctor Parnassus. Men först tacos, mums!

Storslagen upptäckt

"Jag har efter elva år äntligen förstått hur BH-banden fungerar." - Hanna

Oh this life

Ikväll. Vilken kväll. Open mic-mys på riktigt hög nivå. Nästan alla var helt fantastiska. Och folk sjöng med. Helt underbart.

I wanna dance like no one can see me
I wanna sing like no one can hear
I wanna celebrate like this is my last day
No more worries and no more fear

Oh this life
Oh this life
Oh this life
Oh this life
I've been standing on the edge of tomorrow
and everything's gonna be alright

Idéfiske

Jag saknar idéer. Ovanligt...nej. Dokumentärfilmskursen som drog igång igår kväll verkar spännande. Det var en rolig och intressant lektion, då vi bland annat fick se filmen Man on wire. En riktigt bra dokumentärfilm. Wow. Fast människan är galen, helt galen. Filmen handlar alltså om en kille som går på lina, och sätter högre och högre mål. När han i en tidning får syn på att tvillingtornen (World Trade Center) ska byggas och bli världens högsta hus, så är hans stora mål självklart. Han tänker gå på lina högst upp på toppen mellan de två tornen... Oboy. Se den!

Men förutom spännande känns kursen också ganska svår, ganska krävande. Vi ska enskilt skapa cirka fyra stycken minidokumentärer under kursens gång. Bland annat. Och bara en liten dokumentär tar tid, vill jag lova. Men mitt problem är väl nu framförallt att jag saknar idéer. Så har ni några så får ni gärna dela med er! Jag behöver:

1. En idé till en långfilm (alltså inte en dokumentär) som jag ska skriva de första tio sidorna av ett manus till.


2. 3-4 idéer till minidokumentärer (genomförliga här för mig). Den första skulle handla om en person, så kanske kan jag använda mig av den lilla filmen jag gjorde om Hanna.


3. En idé till en 20-minutersfilm (20 minuter!!!) som jag ska klippa ihop som editingprojekt.

Japp, det är bara att börja klura då...

Oh happy day!

Jag vaknade upp imorse och kände mig inte alls glad. Hade drömt mardrömmar och längtade hem. Men så fort jag startat datorn blev jag på glatt humör igen. SVT Play hade lagt ut Guldbaggegalan (igår visades den direkt, och sedan tog de bort den innan jag hann se). Hade verkligen längtat efter denna gala, då de fina musketörerna båda rockar loss och sjunger ballad i den. Men jag hann inte titta innan dagens första lektion, Cinematography II. Det blev en kort lektion och det känns som det kommer bli en riktigt roligt kurs. Om vi har tur ska vi kanske åka till något ställe i Hollywood på studiebesök. Om skolan har råd i dessa finanskristider. Det vore jätteroligt, men det spelar inte så stor roll. Idag är det regnigt och grått igen, men det gör mig ingenting. Skuttade glatt hem i regnet och tittade på Guldbaggen 2010. Happy day!

Ikväll ska vi ha Documentary Filmmaking. I fem timmar. Det kan ju inte under några omständigheter bli värre än de fem timmars audio-lektionerna vi hade förra terminen. Detta kan bara bli bättre.

Lördagspromenad

Hälsningar från paradiset

Jag och Hanna är fenomenala på att inleda konversationer. Alltid trevligt när man kan underhålla sina roomies.

"En gång var jag utklädd till robot.." - Hanna.

"Jag har en liten, liten brun fläck på mitt täcke.." - Jag (bli inte rädda, det var Zoe som hade orsakat fläcken).

Idag var första skoldagen. Soft. Jag hade editing en liten stund bara; läraren Curtis gick igenom vad vi ska göra på kursen och sen fick vi gå. Kommer nog bli en rätt så tuff kurs dock, men det är roligt med editing. Det känns helt absurt att vi knappt har börjat skolan, medan UCSB-studenternas midterms drar igång nu. De har redan gått i skolan i fyra veckor!

Det är som svensk senvår här nu. Typ maj. Solen skiner och det grönskar (det gör det året om i och för sig), samtidigt som det är ganska sval, frisk vårluft ute. Och otroligt vackert. För några dagar sedan var det snö på bergstopparna här, men nu när det blivit soligt försvann den snabbt. Igår gick jag och Hanna på promenad längs havet, och jag bara önskade att alla ni där hemma var här så jag fick visa er vårat paradis. Vågorna rullade in och ett hanggliding-gäng hade samlats bland palmerna. Några seglade i luften, och jag blev förstås avundsjuk. Vill vill VILL jag också! Vi rundade dem och gick tillbaka längs söndagsmarknaden med massa vackert hantverk. Köpte presenter och jag blev kär i fina skinnväskor, men köpte ingen.

Igår kväll var det Peanut Butter Jelly Time med Bridges, vilket var hur roligt som helst. Vi åt äckliga jordnössmör-mackor, pratade och spelade Bullshit. Eller BS som de kristna kallar spelet, för Bullshit är tydligen för fult att säga... I alla fall, roligt var det. Jag har saknat Phil och Cliff.

Idag har vi sålt tillbaka en bok, men Audioboken är vi stuck med. Det har nämligen kommit en ny upplaga, så de ville inte ha tillbaka denna gamla. Så det kanske blir bokbål i alla fall... Vi har också ätit på Tacobell, gjort några glada och underhållit våra roomies och oss själva med gamla klassiker som Hämndens ansikte och Den herotiska dagen. Med mera.

Nu är jag trött. Imorgon väntar en ny dag i paradiset.

YES!

Det löste sig. Läraren svarade aldrig men plötsligt var kursen open igen. Så nu har jag droppat directing-kursen och tagit screenwriting istället. Det kommer säkerligen komma stunder då jag ångrar detta val, eftersom directing-kursen förmodligen kommer vara mycket roligare och det kommer jag få höra från de andra som har den. Men det känns ändå som en otrolig lättnad, för den kursen hade som sagt förmodligen varit skitjobbig också. Och nu har jag ett toppenschema istället för ett piss-schema. Hurra!

Oh please!

Jag väntar. Och väntar. Och väntar. För några dagar sedan mailade jag en lärare för jag har kommit på att jag sååå gärna vill byta kurs. Jag vill byta bort Directing for the camera mot Screenwriting I online. Inget av dessa ämnen är "min grej", men jag valde förut Directing för att jag tror den kursen är roligare. Men jag tror samtidigt att den kan bli riktigt jobbig, och nu har jag fått höra att screenwriting-kursen är jättelätt. Lätt som en plätt. Saken är att det skulle förändra mitt schema till något otroligt mycket bättre. Just nu ser schemat ut såhär:

Måndag: Editing 10.30-12.50, Directing 15.30-17.50.
Tisdag: Cinematography 10.30-12.50, Documentary 17.00-22.05.
Onsdag: Lika som måndag.
Torsdag: Cinematography 10.30-12.50.

17.50 två dagar i veckan och 22.05 en dag, det känns inte alls bra. Jag kommer ha svårt att hinna göra mina skoluppgifter eftersom jag inte får så mycket lab-tid. Inte bra. Piss-schema skulle jag vilja kalla det. Tänk då om jag skulle kunna byta bort den där dumma Directing-kursen och istället ha en onlinekurs som jag lägger upp helt själv när jag vill jobba med... Det vore toppen. Men problemet är att den är closed. Det verkar finnas platser kvar, men ändå är den closed. I vanliga fall brukar man då kunna crasha en kurs; det vill säga gå dit på första lektionerna och hoppas på att det är någon annan som inte kommer. Det brukar fungera ganska ofta faktiskt. Men det är lite svårt när det är en onlinekurs... Det finns liksom inga lektioner att crasha. Så jag har mailat läraren två gånger (varit lite extra tjatig) och hoppas på att få en kod så att jag kan lägga till kursen. Men än så länge har han inte svarat...

Till något annat. För att stilla Hannas tristess en liten aningen tog vi en liten promenad till CVS och Ralph's. Och nu sitter vi här igen. Och datanördar oss. Trött som tusan är jag också, men lite senare ikväll ska nog jag, Hanna och Linnea gå på bio. Sherlock Holmes. Vet inte alls om det är en film jag vill se, men biosugen är jag.

Jag ber om ursäkt för att jag babblar så mycket, gott folk.

Majs

Jag har blivit lite smått addicted. Av majs. Det är sååå gott. Jag kan värma en liten skål med bara majs och äta med sked. Mums. Det gjorde jag två hela gånger igår.

Igår. Regn. Hela dagen. I princip. Tog en sväng till skolan och kollade mailen och så. I övrigt satt vi mest inne hela dagen. Men på kvällen kände jag ett akut behov av att komma ut och få luft. Tydligen var jag inte ensam om det, utan både Hanna och Linnea kände likadant. Så vi tog en härlig kvällspromenad längs fredagkvällens State Street, köpte mumsig italiensk glass och njöt av frisk luft och stjärnklar himmel. När vi kom hem ägnades en lång stund till att retas med Zoe. Det är ju så svårt att låta bli, hon är så tacksam att retas med.

"Nu kommer det en spindel och bygger en balkong."

Idag sov jag länge för en gångs skull. Och när jag vaknade strålade solen utanför. Så idag blev det promenad till piren och hamnen. Det kändes som vår! Vågorna var höga och vilda, och jag och Hanna råkade få oss en dusch. Skrattande gick vi därifrån, och mötte ett par turister. Kvinnan (med sin kamera i högsta hugg):

"Can you take a... Have you been in the water?!"

Nu är Hanna rastlös. Har sminkat sig och leker strömavbrott.

Nightmare on Haley Street

Det känns helt absurt. För jag har varit med om min första naturkatastrof. I miniformat. Januari skulle man kunna kalla för en regnig månad i Kalifornien. Varje morgon nu har vi vaknat till en regnig värld. Åskat, blåst och haglat har det också gjort. Men så igår förmiddag var det lite annorlunda så att säga. Lite mera än vanligt oväder. Plötsligt blåste det till så att det kändes som om hela huset skulle följa med, och så försvann elen i några sekunder. Jag, Hanna och Evelina var de enda som var hemma, och vi tänkte att jävlar vad det blåser. Sedan tittar vi ut genom fönstret. Oboy...

Detta, mina vänner, är våran gata.

Vi var bara tvungna att gå ut och fotografera lite grann. Tills en arg brandman påminde oss om hur stark ström det var i kablarna som låg i en enda röra på gatan.

"You like my car?" - Oväntat glad granne och ägare till detta konstverk.

Det sjuka var att vi visste ju ingenting. Vi kunde inte ta oss någonstans, så vi hade ingen aning om detta var en naturkatastrof som drabbat hela Santa Barbara eller ännu mera. Vi oroade oss för våra roomies som var ute någonstans. Men så kom Linnea hem. Hon fick tillåtelse att ta sig in till huset, mot att hon skulle stanna där hela dagen. Husarrest. I alla fall så kunde hon berätta för oss, att det allra konstigaste var att denna "tornado" (som grannarna kallade den, liten tromb snarare) bara drabbat Haley Street precis här mellan De la vina och Bath. Precis bara här. På den där bilden, tidningens förstasida, syns vårat hus.

Dagen var ung och inget Internet hade vi, så vi trotsade "husarresten" och smet ut bakvägen. Där vårat höga staket lägligt nog hade slitits ner av vinden. Blev en lång lunch på danskt place (mums), och sedan bio. Vi såg Avatar i 3D. Bra film, jobbigt med 3D. Därefter gjorde jag och Hanna också ett efterlängtat besök på Santa Barbara Roasting Company för lite Open Mic-mys. Tills vi var alldeles för trötta och hungriga och frusna av våra genomblöta kläder. När vi kom hem, ännu mera genomblöta (jag hade lånat ut mitt paraply denna dag), var stora delar av gatan tömd på träd och bilvrak. Man kan inte klaga. De arbetade sedan hela natten. El har vi haft nästan hela tiden, men vårat Internet har varit mycket efterlängtat. Det kom tillbaka för en liten stund sedan. Glädje.

Tja, det var väl vad jag hade att säga för denna gång. Jetlaggade är vi fortfarande. Och ska jag vara ärlig, så har jag ingenting alls emot regnet. Lite jobbigt att bli plaskblöt när man går ut bara.

Winter wonderland

Det har varit väldigt färglöst på bloggen ett tag. Här är några glimtar från mitt underbara jullov.

Sparkrace.

Teater.

Busungar.

Mera busungar.

Promenader.

Spelkvällar.

Tomtebloss.

Födelsedagsfirande.

Vinter.

Hopp och lek!

Regn

Regn hela veckan. Bullshit? Igår morse regnade det ju som om hela havet släpptes ner just här. Men så plötsligt, helt oväntat, så sprack det upp och blev sol och blå himmel. Solen tittade inte bara nästan fram. Perfekt, eftersom vi var tvungna att handla, som sagt. Det var INTE KUL. Såg inte alls så mycket ut där i kundvagnen, men när allt var packat i kassar... Dessutom är vår gata avstängd en bit, så man måste ta en liten omväg. Jag var tvungen att stanna och vila händerna sisådär sjuttioelva gånger på vägen hem, som kändes som en evighet. Och de sju kassarna jag bar från början blev så så småningom fyra, eftersom de en och en gick sönder så att burkar ramlade ut och man var tvungen att packa om. Idag värker mina axlar.

Vi tänkte ha innesittar-mys igår, men det slutade med att vi faktiskt var rätt så hurtiga ändå. När vi kom hem från matshoppingen var det inte långt kvar innan vi skulle till The Habit. Och när vi ätit med Sandra, mycket trevligt, så gick vi runt en stund vid affärerna och följde sedan henne nästan hela vägen hem. Så det blev kanske ett par timmars promenad.

Idag är det "monsunregn" igen. Gör mig ingenting. Mys. Är lite småförkyld och hade ingen röst för en stund sedan. Har för första gången någonsin (tror jag) tyckt att en kopp te inte bara kändes bra för halsen utan faktiskt smakade riktigt gott också.

Nu ska jag sluta tråka ut er. För ett tag i alla fall.


Ooops. Åskväder. Wow.

Flutteliflutt

Hanna utrönade idag vilka som är de stora frågorna just nu:

• Ska vi ha två kassor?
• Hur ska vi göra med mammaledigheten?
• Hur ska vi få Johannes att komma dit?

Make sense??

Framtiden. Den är något att tänka på. Under jullovet hade jag, Maria och Hanna en lång lunchdate på Deppan, då vi satt i timmar och diskuterade just Framtiden. Vi vill flytta till Stockholm, och tänkte att det skulle vara kul att starta någon form av "business" tillsammans. Typ café med open mic och skivförsäljning och radio och allt vad det var. Vore sjukt kul. Christian har tydligen lovat att bli stammis ifall vi döper stället till Flutteliflutt eller Chilibyx eller vad det var.

Så då var framtiden utstakad då. Skönt. Haha.

Tillbakilibakbaka

Då var man här igen. I Haley House. I Santa Barbara. I USA.

Den långa resan hit gick bra, men den var förstås... lång. Titta på film, läsa tidning, sova, störas av gubben bredvid som hostade rakt ut hela tiden och rapade högt... Mötte Carro och Evelina på flygbussen sen, så vi anlände samtidigt till Haley House. Där vi möttes av ett nystädat hus, choklad och välkomstkort på kudden och framförallt; nybakt bröd. Mums! Och så en glad Linnea och en gosig Zoe. Den sistnämnda sov tätt intill mig nästan hela natten.

Här har regnet öst ner idag och det ska tydligen regna hela veckan. Jaså minsann. Fast det gör mig ingenting egentligen. Då kan man sitta inne och mysa. Just nu är det lite uppehåll och solen tittar nästan fram, så om en stund ska vi väl dra oss mot Ralph's och skaffa lite smått och gott att fylla skåpen med. Det är väl ungefär det som är planen för dagen. Och middag på The Habit med Sandra. Och ta det lugnt. Och Skype ikväll. Har redan snackat lite med både äpplen och systrar. Älskar er!

Trötter är jager.
Kramar.

Here we come again

Klockan är två timmar till uppstigande. Dags att bege sig igen. Till Amerikat.

Det har varit ett helt underbart jullov. Verkligen fantastiskt. Har haft sååå roligt och upplevt sååå fina stunder. Nu har jag för en stund sedan avklarat ett tårsprutande farväl. Det är aldrig lätt. Fast jag klarade mig bra i Hofors idag i alla fall, ibland blir man liksom imponerad av sig själv. Haha.

Har inte riktigt insett än att det är dags nu igen. Det känns ju inte lika stort denna gång. Istället för månaders förberedelser så packade jag det mesta på cirka en kvart ikväll. Och klockan fyra imorgon bitti ska vi åka mot Arlanda.

Nu ska vi se till att det blir några fler hejdundrans roliga månader i USA!

Hejdå Sverige. Och fina folket. Gonna miss you!