Jag bestämde mig för att följa med på studiebesöket till Mole Richardsson. Förstås. Jag hade nog grubblat som en tok ifall jag inte följde med. Och jag ångrar mig inte.
Att stiga upp i ottan var gårdagens stora ansträngning. Cirka kvart över sex på morgonen kom Jocke och hämtade upp mig i sin lilla bil, och efter att ha plockat upp Sandra och Tom också for vi mot LA. Jag var så trött så jag sov och orkade inte vara nervös. Självklart var det inget att vara nervös över heller. Larry var en trevlig gammal man som påminde väldigt mycket om Evas Jan-Erik. Lika glad och babblig, snäll men lite busig. Vi blev lite förhörda på vad vi kunde om lampor egentligen, men jag klarade mig. Larry och hans medhjälpare gick igenom en massa ljussättningar med oss och pratade om allt möjligt nyttigt att veta om filmbranchen. Det var jätteintressant och roligt. Efteråt fick vi stanna kvar om vi ville och kika lite på vad ett gäng ungdomar skulle filma där i studion. Jag tror många kände sig optimistiska när de lämnade Mole Richardsson, för Larry var en optimist själv och han sa att vi gärna fick komma dit typ när vi ville och hjälpa till med grejer, lära oss saker och knyta kontakter. Kanske till och med jobba.
Vi kom hem sent på eftermiddagen. Innan dess hade vi också hunnit se Hollywoodskylten (check!), köra längs Sunset Boulevard, Santa Monica Boulevard, genom Beverly Hills och längs den vackra kustvägen hem. Vi stannade på Neptunes Net och åt mumsig seafood som Tom bjöd på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
Vad bra att du åkte :)
Kram från Mamma
Skicka en kommentar